Ögon i kors

Vilken dag vi har haft här hemma! Och då menar jag dessvärre inte i positiv bemärkelse. En sömnlös natt med en Joppe som hostat så han nästan har kräkts. En Molle som vaknat hela tiden på grund av att Joppe hostat och som dessutom ville vakna och ta morgon väldigt mycket tidigare än vanligt. En mamma som har sovit högst 1,5 timme och fick en hejdundrande huvudvärk på köpet. Härliga torsdag...eller inte...

Det är så typiskt att sådana här nätter kommer när man har något viktigt planerat på morgonen. Som idag då jag och Molle skulle åka på ett jobbmöte. Snabbt fick vi lösa barnvakt till Joppe, för att lämna Joppe på förskolan som knappt inte sovit något under natten och som hostat så mycket skulle jag aldrig göra. Ta med honom på mötet, var inte heller ett bra alternativ. Som tur är kunde Joppes farmor passa Joppe medan jag och Molle åkte vidare. Molle som vaknade vid 5-tiden på morgonen var givetvis hur trött som helst och därmed grinig. Bra förutsättningar för att åka på möte, eller hur?!?! Men som tur var, var jag ute i god tid så jag passade på att köra sakta samt svänga förbi och tanka bilen. I hopp om att Molle skulle somna gott i sin bilstol. När jag har några 100 m kvar till mötesplatsen somnar Molle och jag kunde försiktigt lyfta över honom i vagnen när vi kom fram och han vaknade som tur var inte. Molle sov under hela mötet och det kändes skönt, det är mycket lättare att lyssna, prata och diskutera utan att ha en liten vilding som man samtidigt ska underhålla med leksaker, russin, smoothie och kex. 

På vägen hem från mötet (som kändes riktigt bra) kunde jag äntligen slappna av och då kände jag verkligen hur trött jag var. Huvudvärken blev värre, ögonen gick i kors och jag kände mig helt slut. Men det var som vanligt bara att kämpa vidare och göra det bästa av dagen. De som känner mig vet att jag inte ger upp i första taget. 

Här inne i kojan (enligt Joppe är det ett hus och inte alls någon koja) tillbringar barnen mycket tid. 

Både roligt och mysigt!