Vad händer?!?

Bara för att jag skrev ett inlägg igår om Joppes trotsperiod så har han varit en ängel idag. Hela morgonen och förmiddagen har han varit världens snällaste och goaste kille. I morse låg han och myste med mig och Molle i sängen, kramade och pussade oss och vi hade en riktigt mysig morgonstund.

Eftersom vi har ett helt fantastiskt väder idag också skyndade vi oss ut direkt efter vi ätit frukost och gjort iordning oss. Vi tog först en liten promenad till lekplatsen vid vattentornet där vi stannade och lekte medan Molle sov i vagnen. Efter en stund sa jag till Joppe att vi skulle gå vidare och då springer han fram till vagnen och klättrar upp. Men HALLÅ stoppa tiden!!! Det är ju nu du ska skrika och kasta dig i sanden och vägra sätta dig i vagnen! Men icke, snäll och nöjd satte han sig i vagnen och vi kunde gå vidare. Vi gick då till lekplatsen vid Bågen, där Joppes favoritrutschkana finns, röret. Där träffade Joppe lite förskolebarn som lekte och han började leka med dem. Även där var han glad och nöjd precis hela tiden. När jag sa att vi skulle gå hem lyssnade han inte utan fortsatte glatt att leka. Men när jag lockade honom med sin vattenflaska och clementin hoppade han genast upp i vagnen. Men HALLÅ stoppa tiden!!! Det är ju nu du ska gå fram till din mamma och kasta clementinen i sanden och sen bryta ihop för att den blev smutsig och för att du inte vill gå hem. Jaja jag är i alla fall helnöjd med vår förmiddag och jag är så glad över att jag inte har behövt bli arg eller höja rösten en endaste gång.

En glad liten 2-åring på lekplatsen idag