Förberedelserna hemma inför operation

Jag ska nu försöka återberätta lite från förberedelserna inför Joppes operation, vistelsen på Drottning Silvias Barnsjukhus, operationen och eftervården. Förmodligen kommer detta inlägg bli alldeles för långt, därför får jag se om jag delar upp inlägget eller inte. Jag skriver detta inlägg mest för att komma ihåg vad som hänt, hur allt gick till och framför allt för att kunna återberätta det för Joppe en dag då han är lite äldre och förstår mer.

Joppes operationen skulle egentligen ha skett i mars nu i år. Men eftersom Joppe väldigt olägligt blev riktigt förkyld och fick hög feber fick vi ställa in den. Jag valde då att ställa honom i en avbokningskö så han skulle få möjlighet att få operationen gjord tidigare än i den vanliga kön, eftersom det är lång väntetid. För någon vecka sedan kom brevet hem med en ny operationsdag, Torsdagen den 31 maj. Det var med blandade känslor vi till sist beslöt oss för att tacka ja. Anledningen till att vi tvekade berodde på två orsaker, den första orsaken var att vi inte visste hur lång tid det skulle ta för Joppe att återhämta sig och om han skulle få badförbjud hela sommaren. Att ge en liten kille på 2 år badförbjud en hel sommar är för mig helt oacceptabelt så därför hade jag då inte tackat ja till operationen innan sommaren. Den andra orsaken berodde på att min pappa fyllde 60 år just den dagen och vi hade tänkt att åka iväg och fira honom. Hur som helst så kontaktade jag sjukhuset där de meddelade att det rör sig om 3 veckor efter operationen som Joppe inte får bada.  

I onsdags eftermiddag, alltså dagen innan Joppes operation, var det dags att börja förbereda inför operationen. På eftermiddagen fick Joppe ta en dubbeldusch med Descutan (ett bakteriedödande medel som används för att rengöra huden inför en operation) och det var ingen hit. Han blev ledsen och skrek och tyckte att det sved. Och dubbeldusch innebär att det var två shamponeringar och två kroppstvättningar samtidigt. Efter duschen var Joppe fortfarande ledsen, så jag och Joppe myste ner oss i soffan och åt lite Ahlgrens bilar och tittade på Bamse.

När Jonas kom hem åt vi middag tillsammans och efter det var det dags att ge Joppe Klyx (ett laxeringsmedel som förs in ändtarmen). Det var det värsta jag varit med om i hela mitt liv. Joppe han skrek och skrek och skrek. Jonas fick vara den "elaka" som fick föra in laxeringsmedlet med pipen i ändtarmen och han sa efteråt att det var det värsta han varit med om i hela sitt liv. Joppe skrek "HJÄLP MAMMA" precis hela tiden. När behållaren var tom skulle han ligga still i 5 minuter så inte medlet skulle åka ut utan effekt. Stackarn skrek fortfarande för det gjorde så ont i hans mage. Nej fy säger jag bara, aldrig mer!

Vid det här tillfället kände både jag och Jonas oss elakast i hela världen. Joppe hade fortfarande ont i magen ett tag efteråt och var så ledsen varje gång det rann ur bajs ur honom.  Han sa "Nej Oppe Bajs Nej Nej Nej". Inte nog med det, efter en stund var det dags för en dubbeldusch IGEN! Om det inte var populärt första gången så kan jag lova att det var ännu värre den andra gången.

Efter duschen fick Joppe ännu mer Ahlgrens Bilar samt Kinapuffar, han blev snabbt på bättre humör och vi hade en mysig stund i soffan där vi kikade på Bamse igen. Vid 21:00 somnade Joppe helt slut i sin säng och sov gott fram tills vi väckte honom 04:15 dagen efter....

Fortsättning följer senare idag...



En glad och busig mamma tillsammans med sin glada och busiga son!

Jag längtar efter att få höra ditt skratt igen ♥